Ånestorpet

Åboen Nils hava åker av sandmylla Hö av stenig hårdvall Dito kärrhö (1704)


Transbo Tranmaden Stora och Lilla Ånäs är torp och backstugor som legat på gränsen vid allmänningen - Kolsjömarken - ibland skrivna under Sättra ibland under allmänningen.

 

 

 

Stora Ånäs
(även skrivet som Ånäs torp eller stugan Ånäs eller Åneshemmet)

1695 tjugonda jul vigdes enklingen Nils Olofsson från Furåsa Hov Socken och Annika Persdotter från Åneshemmet. De skola bo i Furåsa. Åt sin dotter hade han afgivit 30 daler kopparmynt och sin hustrus gångkläder nämnt en kjortel och en tröja. 1695 Thome dag Pär Larsson och Engela Jonsdotter från Stengårdsbacken åt sina barn i möderne lovat har sin ko och några får. 1696 dom cantate vigdes enklingen Anders Carlsson och pigan Britta Persdotter från Åneshemmet skola bo i ett torp på Hofgårdens ägor. Morgongåva 20 lod silver och 2 Ducater, egna barn hade han inga, utom 2 styvsöner de var väl förnöjda, hade fått ut sitt mödernearv. 1697 begrovs Pär i Åneshemmet på Sättra ägor 63 år gammal
1699 dom xx trinit vigdes Nils Persson och Kerstin Svensdotter i Åneshemmet. Morgongåva 20 lod silver. 1718 8/6 vigdes drängen Jonas Bertilsson i Hagen med pigan Maria Nilsdotter i Ånes 1736 21 mars begrovs Nils Persson på Sättra ägor och Åneshemmet 56 år 4 Mån samma dag begrovs ock hans hustru Kersti Svänsdotter ibid ( på samma plats) 66 år
1734 29/12 vigdes drängen Göran Christiernsson och hans fästekvinna Kerstin Larsdotter i Tomta
1737 20 februari begrovs Görans lilla son vid namn Jonas uti Åneshemmet 4 mån vid pass
1741 1 Marti begrovs Göran Christiernsson från Åneshemmet 31 år 1 månad gammal 21 dagar gammal 1742 26/2 vigdes torparen och änklingen Johan Danielsson i Åneshemmet och änkan Kerstin Larsdotter ibm Mannen hade inga arvingar med sin förra hustru men hennes tvenne döttrar hava fått tillhopa i arv efter sin fader Göran Christiernsson 93 Daler och 2 öre och 20 penningar kopparmynt. Förmyndare var då inte tillsatt utan vid nästa ting tillsattes Anders Norberg fogde på Sättra , Johan samt Sven Jacobssöner i Hästhagen.
1772 1 september dog och 9 begrovs Jonas Hanssons lilla barn i Ånäs Kerstin blev nöddöpt och dog strax efter födelsen 17 september dog av bröstvärk och den 27 begrovs systern till den förut nämnda Stina 17 dygn gammal

 


1772 Inflyttade från Åby Hans Johansson f i Linderås 1712 Samt hans dotter Anna född 1772 gift med torparen Adam född 1758 han kom från Kumla 1781. Barn Lars f 1775, flickan Anna Greta f 1776 Peter f 1782.

1801 - 1806 Inflyttade från Svanshals Adam Larsson född i Ekeby 1760 gift med Annika född i Åby 1749 samt hustruns far enklingen Hans född i Linderås - "bräcklig av ålder" 1796 dog gamla fattighjonet Hans Johansson vid Ånäs av ålderdomssvaghet 85 år gammal Barn Peter 1782, Brita född 1784 , Carin född 1786, Nils 1790 - alla födda i Rök.

1807 Inflyttad från Åby sen Lilla Kungshult u Sättra Torparen Anders Persson född 1794 i Rinna inflyttad från Hov 1826 gift med Greta Persdotter född i Ekeby 1788

1817 - 1842 Inflyttad från Harstad Väderstad Jacob Jacobsson född i Lommaryd 1876 gift med Greta Andersdotter född i Örberga 1780 4 barn - har hjelp av fattigkassan - sen strukna Anna Greta född 1817 dog 9 månader gammal.

Det är sista noteringen om Stora Ånäs.


Transbo

1789 - 1796 Torparen Måns Svensson född i Rinna 1725 dog här 18 jan 1796 av slag 70 år gammal, - gift med Stina Haraldsdotter född i Trehörna1763, - 1796 beviljades gamle Månses fattiga enka 40 skilling ur fattigkassan att därmed betala sin avlidne mans likkista. Barn: Anders född i Svanshals 1780 Jonas född i Svanshals 1786 Chatarina född i Rök 1790 flyttade till Givetorps ägor.

Torparen Petter Jonsson född i Ödeshög 1760 död 1793 gift med Maria Nilsdotter född i Rök 1756 Barn Johan 1788 Magnus 1790 , de flyttade på allmänningen.

Torparen Nils Gustafsson född i Vireda 1754 dog här 20/4 av lungsot 1799 gift med Ingeborg Eriksdotter född i Linderås 1757 Barn Stina född i Rök 1787 De kom 1789 från Åby

1802- 1806 Avskedade lifgrenadjären Anders Blomberg född i Trehörna 1743 dog 10/12 1820 "avskedade corpralen boende på Sättra ägor tjent Kronan 31 år, bevistat finska kriget 1790 avsked 1799 3 ggr gift, sjuknade och dog i Harstad av ålderdomsbräcklighet 77 år gift, välkänd". - gift 1772 med Engela Håkansdotter född i Appuna 1746 dog här 25/12 1809 av svullnad. Barn Anders "i Stockholm", Petter De kom från Rinna år 1800.

1806 -1824 Anders Blomberg se ovan död 1820 omgift med Greta Larsdotter (som tidigare varit gift Öfverstedt- de bodde i Gullbergsö u Sättra) född 1764 i Hammar i Närke Kom från Väderstad 1801.


Tranmaden - skrivet under Sättra

1793 16 januari dog av ålderdomssvaghet gamla fattighjonet Ingeborg 73 år gammal

1789-1800 Änkan Maria Nilsdotter född 1756 i Rök flyttar till Svanshals 1795 Barn Johan Persson född 1788 i Rök

1818-1824 Tranmaden ej noterat

1826-1848 Inflyttad från Grevbäck Torparen Carl Eriksson Djurberg född 1774 i Grevbäck död på Stockholms fästning 1848 gift med Greta Larsdotter född 1764 i Hammar Närke dog av åldersvaghet 24/12 1849 -"Änkan vistades sen vid "Motala verkstad" hos Harström" återkom den 10-e augusti från Motala gående till fots hem till Tranmaden - samt fosterdotter Gustava Eriksdotter född 1816 från Grevbäck. Djurberg beskrivs 1841 som "oduglig och bräcklig" - Greta Larsdotter var först gift med Öfverstedt - bodde då i Gullbergsö u Sättra - senare omgift med Anders Blomberg död 1820, bodde då i i Transbo

På höstetiden något av åren 1830-35 kom Stenstugu-mannen - vars namn jag egentligen inte känner, till börden var mannen västgöte, och hans skickliget för sitt livsuppehälle, fortsatte han obehindrat, som då han bodde på andra sidan gärdesgården, vilket var: jakt, fiske och under nattetid förflytta andras egendom till en annan plats - till Anders Stark på Åsby mader och tingade bort 4 kappar säaråg, men Stark kunde inte få den nästa fredag, för den skulle inte tröskas förrän om nästa torsdag i Sättra. Jag kommer med rågen sade han, vilket han också gjorde. Han hade som sagt konsten till att förflytta andras egendom. Villa Andersborg, Väderstad den 13 april 1930. C J Stark.

Lysings häradsrätt, hösttinget 1846 18 dec.

Kronolänsmannen E Moselius företrädde, och anmälde att, han låtit häkta och uti häradsfängelset nu höll förvarad skogsuppsyningsmannen Carl Eriksson Djurberg, från Sätra ägor, därför att han natten emellan den 17 och 18 sistlidna november månad medelst begagnande af dyrk, berett sig inträde på en ordentligen tillåst loge vid egendomen Sätra inom detta härad och Röks socken, samt därstädes olovligen sig tillägnat 21 kappar dagen förut rengjord råg, tillhörig inspektorn Fredrik Wallén på stället, anhållande kronolänsmannen att häradsrätten nu ville företaga rannsakning med Djurberg rörande ifrågavarande inbrottsstöld, kronolänsmannen hade förskaffat prästbevis om den tilltalade och till idag inkallat målsägaren Wallén.

(Prästbevis) Nr 318, Djurberg

Att skogsuppsyningsmannen Carl Eriksson Djurberg, på Sätra ägor, född i Grefbäcks församling i Västergötland 1774 19/4 så vidt mig bekant är, hitintills uppfört sig ärligt och beskedligt samt begagnat salighets medlen, betygar Rök den 16 dec. 1846

C Hedmark.p.l. ( = pastor locus)

(Inlaga av Carl Djurberg själv: Nr 318 )

I närvaro af allmänne åklagaren och inspektorn Wallén upphämtades Djurberg från häradsfängelset och framställdes för rätten varefter kronolänsmannen inhämtade följande af Herr prosten C Hedmark i Rök om Djurberg utfärdade prästbevis.

Ang. Skogsuppsyningsmannen Djurberg.

Carl Eriksson Djurberg omtalade rörande sina levnadsomständigheter att han föddes som prästbeviset utvisar, att hans fader varit bonde, att han vistades hemma hos föräldrarna till dess han ingick äktenskap med sin 1: a hustru, att han för omkring 30 år sedan tillbaka flyttat inom detta län, varest han under de 10 sistföljande åren varit anställd såsom skogsuppsyningsman vid Lysings häradsallmänning.


I avseende på det brott för vilket han nu tilltalas erkände Djurberg utan ringaste betänklighet, att han efter att medelst en häradsrätten nu förevisad dyrk, hava upplirkat låsen till logbyggnaden, den af kronolänsmannen uppgivna tiden, därstädes tillgripit 21 kappar råg, som målsägaren dock sedermera återfått. Av den stulna återbekomna rågen medförde målsägaren prov, som förevisades häradsrätten vilka därefter värderade säden till nio riksdaler, 24 skilling tunnan. Något påstående om ersättning för inställelsen framställdes icke emot Djurberg av målsägaren utan överlämnade såväl han som allmänna åklagaren rannsakningen i befintligt skick till avgörande av domstolen, som efter i frånvaro skedd överläggning , för dem åter inkallade avkunnade detta;

Utslag.

Tilltalade skogsuppsyningsmannen Carl Eriksson Djurberg från Sätra ägor har under den med honom anställda rannsakning frivilligt vidgått att han natten mellan den 17 och 18 förlidna november med begagnande af dyrk berett sig inträde å en tillåst loge vid egendomen Sätra inom Rök socken och detta härad samt därstädes olovligen sig tillägnat tjugoen kappar råg, vilken säd, nämnden värderar efter 9 Riksdaler 24 skilling tunnan till sex riksdaler 11 skillingar 3 rst banko, blivit målsägaren inspektören Fredrik Wallén återställd.
Och prövar häradsrätten i följd därav samt med stöd af 40 capitlet 1 och 6 & Missgärningsbalken Kongl. Förklaringen den 23 mars 1807 och Kongl förordningen den 10 juni 1841 skäligt stadga det skall han, Djurberg för ovannämnda inbrottsstöld i en bot avstraffas med tretton dagars fängelse vid vatten och bröd å länshäktet samt undergå uppenbar skrift med avlösning å en söndag i Röks församlings kyrka, därefter han bör å fri fot försättas.

Detta utslag med vilket Djurberg efter avkunnandet förklarade sig nöjd, skall genast utskrivas och till konungen befallningshavande i länet för verkställighet översändas.

Lysings härads rätt höstting 24 nov. 1847

Uppå skriftlig anmälan från kronolänsmannen C Moselius, att han låtit häkta förre skogsuppsyningsmannen Carl Eriksson Djurberg på Sättra ägor i Rök socken såsom den där blivit beträdd med andra resan inbrottsstöld, förövad natten till den 6 dennes hos lantbrukaren Wallén på Sättra, samt anhåller om rannsakning med bemälde Djurberg, vilken blivit till länshäktet införd, företogs nu sådan rannsakning i närvaro af förutnämnde åklagare, och målsägare varjämte Djurberg från häktet hitförd för rätten inställdes.

Målsägaren uppger att stölden på nämnda tid och sätt skedde ur en visthusbod på hans gård där Djurberg, sedan den tillåsta dörren af honom blivit uppdyrkad, tillägnade sig Wallén tillhöriga 5 1/2 kappar blandsäd, 2 kappar mält, en kappa ärtor 7 kappar rågmjöl och 3 ? strömming vilket allt likaväl återbekommits.

Angående Djurberg inlämnades dessa bevis:

Att f d skogs uppsyningsmannen Carl Eriksson Djurberg från Tranmaden på Lysings allmänning inom denna socken, är född 1774 19/4 i Grefbäck i Västergötland och känd för ett oärligt och bedrägligt levnadssätt, i det han förra året beträddes med inbrottsstöld i Sättra inom denna församling, för vilket brott han blivit lagligen straffad och i början af detta år undergått uppenbar kyrkoplikt i Röks kyrka,
Attesteras Rök d. 15 november, 1847
C Hedmark


Djurberg som vitsordar riktigheten af dess betyg, höres angående sina övriga levnadsomständigheter, och förmäler att hans föräldrar, bonden Erik Larsson samt Anna Tollberg, lagligen gifta, och för många år sedan avlidna, att Djurberg vistades hos dem till dess han var över 20 år gammal, och sedan såsom sågare hade tjänst ett par år på Ekhammar hos general Posse, under vilken tid Djurberg inträdde i äktenskap med sin första hustru Maria Göransdotter, varefter han bosatte sig såsom torpare under Grefbäcks Bastegård och vistades där omkring 27 år. Till följd af utblottade omständigheter måste han tillika med sin bemälde hustru Maria Göransdotter, flytta över till Östergötland, varest han vid Borghamns stenbrott arbetade 2ne somrar, därefter vistades han i två år på Sätra hos doktor Goes, och i 5 1/2 år på Lilla Kullen hos Gustaf Nilsson, allt i egenskap af rättare, fick slutligen tjänst såsom skogsuppsyningsman, dels för häradsallmänningen, och dels för Sätra skog, i vilket avseende han såsom lön besuttit jord på bägge ställen och innan till dess han sist häktades bebodde en liten stuga på allmänningens område nära intill Sätra. Efter Maria Göransdotters död är han omgift med Greta Larsdotter och har inalles 6 barn.

Angivna stölden erkänner Djurberg, så till belopp som beskaffenhet, och påstår att han icke varit tilltalad för brott , vidare än nu är anmält.

Wallén värderar det stulna nämligen blandsäden till 16 skilling maltet till 8 skilling ärterna till 8 skilling mjölet till 7 skilling och strömmingen till 6 skilling. Eller alltsammans till 1 Riksdaler 14 skilling Banco hvilket Wallén med ed bestyrker.

Att vittnen äro inkallade och tillstädes Johan Peter Jakobsson (i Hertigtorp)och Anders Petter Johansson vid Sätra, hvilkas hörande likaväl nu, sedan brottet blivit erkänt, icke ifrågasättas. De begära dock ersättning för inställelsen, uppgivande, de bo en mil härifrån.


UTSLAG

Tilltalade förre skogsuppsyningsmannen Karl Eriksson Djurberg, har vid rätten bekänt, att han från lantbrukaren Wallén, på Sätra i Rök socken, efter inbrott olovligen tillgripet, spannmål och andre matvaror till sammanlagt värde af 1 Riksdaler 14 skilling Banco varför Djurberg som blivit straffad för första resan stöld, med inbrott, jämlikt 40 kap. 3 och 6 § missgärningsbalken. Kongl. Brevet den 1 april 1773 samt Kongl förklaringen d. 27 mars, 1807 ävensom Kongl. Förordningen den 10 juni 1841 samt 3 kap.1 och 5 §Straffboken tillika med Kongl. Brevet den 27 nov 1744 af Häradsrätten vilken med avseende å Djurbergs höga ålder vill förskona honom från spöstraff, som i stället på nedannämnda sätt förvandlas.

Dömes att i nya bot avstraffas med nitton dygns fängelse vid vatten och bröd samt därjämte sedan Djurberg på en söndag undergått uppenbar kyrkoplikt i Röks socken arbeta i två år på någon Kronans inrättning. Det åligger derjämte Djurberg gottgöra vittnena Johan Peter Jakobsson och Peter Johansson vid Sättra med 1 Riksdaler banco till vardera. För straffets verkställighet överföres Djurberg till länshäktet efter avkunnande av detta utslag varmed åklagaren och målsägaren är nöjd. Anmäler Djurberg mot detsamma missnöje hvilket han äger att fullfölja genom besvär till Kungliga Majt:s och Rikets Göta hovrätt ställs besvärsskrift sist den 14 inlämnas till kungliga befallningshavaren i länet. Försummar klaganden vad honom sålunda är föreskrivet skall han hava förlorat sin talan och besvären.

Komma icke under prövning.
Sessionen slutades kl. 1/2 3 eftermiddag.

F.d skogsuppsyningsman Djurberg ankom 11/11 1847 till Linköpings länsfängelse som fånge nr 731. Hans signalement var grått hår, blå ögon, han var 5 fot och 51/4 tum d.vs 161 cm lång. Han var klädd i undertröja av skinn, skjorta, randig väst, skinnklädda byxor, grå rock med kappekrage, skinnmössa och stövlar. Hans penningar uppgick till 42 skilling och 6 runstycken. (12 runstycken = 1 skilling, 48 shilling = 1 Riksdaler) Efter avtjänat straff på 19 dygns vatten och bröd befodras Djurberg till länsman Moselius i Lysings härad till uppenbar kyrkoplikt den 2 januari 1849 återkom den 4 januari och avsänds med gevaldigern (poliskonstapeln) Jansson den 5 januari till Långholmen
(uppenbar kyrkoplikt innebar att brottslingen under den allmänna gudstjänsten skulle stå på en särskild pliktpall nere i kyrkan och efter kungörandet från predikstolen offentligt bekänna sin synd)

1835 Inflyttad från Karlsborg Torparen Johannes Carlsson född 1809 i Grevbäck - flyttade till Stockholm 1836.

1849-57 Inflyttad från Erlandsås u Sättra Anders Persson född i Rinna 1794 "utfattig" gift med Carin Persdotter född 1804 i Rök dör av vattusot 1857 Barn Hon har 3 söner och 1 dotter i !:a giftet Gemensamma Barn Carolina född 1834, Louisa född 1836 Johanna Charlotta född 1840 " Alla barnen bortflyttade"

sen skrivet på Kolsjömarken (allmänningen)

1857-61 Anders Persson se ovan omgift med Vilhelmina Lindstedt född 1827 död av vattusot 1869 kom 1858 från Trehörna Barn Per Gustaf född 1859 dottern Johanna Charlotta född 1840 flyttade till Ekeby 1858
Ur Röks sockenstämmoprotokoll 1857: I Tranmaden har en längre tid uppehållit sig en kvinnoperson från Trehörna, Wilhelmina Lindstedt, ska avvisas.

1861 - 71 Änkan Vilhelmina samt sonen Per Gustaf

Enklingen Lars Hagman född 1808 i Linköping (sen struken)


Lilla Ånäs  skrivet under Sättra

1802 -1824 Trädgårdsmästare Jonas (Persson) Sjöstedt född i Svanshals 1762 dog av benröta 1826 64 år gammal, gift med Lisa Jonsdotter född i Svanshals Barn Maja född i Rök 1796

1824- torparen Johannes Nilsson född i Adelöv 1788 gift med Maja Jonsdotter född i Rök 1785, "flyttade"

sen skrivet på Kolsjömarken (allmänningen)
1829 - 1837 Johan el Johannes Junström född i Hogstad 17/5 1778 död 5/8 1839 av bröstfeber gift med Maja Stina Persdotter född i Ödeshög 1794 död 1837 "Erhållit bevis till till Vadstena Kurhus - dog på kurhuset av kräftskada"
Barn Johanna född 1823, Anders Petter född 1828 Matilda född 1832 Gustafa "följde med sin mor till kurhuset"
"Barnen skingrades åt olika håll" - Hos Maria Persdotter i torpet Nytorp på Nogårds ägor, hon har året innan blivit änka, flyttar det år 1840 in en fosterson Anders Johan Junström samt en fosterdotter Gustafa Junström. 1851 enligt sockenstämmoprotollet i Rök åtar sig änkan Maja Persdotter i Nogård moderlösa barnet Johan Petterson till vård o underhåll. Ersättning 1 tunna råg och 1 tunna korn samt 2 Riksdaler banco (1 tunna = 146,6 liter )

I Nybygget u Lorshagen bor till hus en Carl Junström född i Ödeshög 18/9 1818, han bor kvar där tills han dör 9/7 1870

1830 "Lilla Ånäs öde"

1840- 52 Inflyttade från Svanshals 1840 C P Blom född i Svanshals 1813 gift med Anna Stina Jonsdotter född 1814 flyttat 1852 bor senare på sockenallmänningen dotter Lotta "ett olydigt barn" är äldst har ytterligare 5 barn

1861 - 66 Änkan Maria Hansdotter född 1792 i Grenna flyttat 1866 till fattigstugan.

Inflyttad 1862 Hustrun Johanna Gabrielsdotter född 1824 i Hogstad "frånskild sin man genom domkapitlet i Linköpings skiljobrev 1865 flyttade till Vadstena 1865 Var skriven i Tranmaden en kort tid.

 

Tillbaka till sidan om Sättra gård